16 november 2009

Det slog mig nyss; För precis ett år sedan satt jag på ett flygplan, påväg till en flygplats, där jag fick sitta själv någon timme innan jag tog ombord på plan nr 2. Destination; Arlanda.
Klockan 14.20 för precis ett år sedan landade jag på svensk mark efter 1 år. Jag har aldrig varit så nervös över att träffa min familj och mina vänner som jag var. Och saknade efter mitt rum och min extra familj i usa blev definitiv.
Nu har det gått ett år, snabbt som tusan gick det och jag saknar barnen något så enormt. Fick meddelande av Gunilla som skrev att de pratat om mig och Thomasplutten saknade mig. Åååh jag vill bara tillbaka och ge de alla en stor kram och berätta hur otroligt mycket de betyder för mig ♥
Jag känner att inlägget kan bli långt, men kärleken är oändlig!



Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0