Älskade son

Det som börjat med en vanlig förkylning är nu resultatet av att vi befinner oss på Bangkok hospital Phuket där klockan närmar sig 2 på natten Och vi inväntar medicinering. 
 
Sebastian har dragit på sig en lunginflammation och får hjälp med antibiotika och att rengöra luftvägar.
 
Att se sitt barn ha ont kan vara det värsta i livet just nu, att inte kunna förklara när de sätter på han andningsmasken att det är för sitt eget bästa, eller när de kör ner slangar i halsen att det är helt ofarligt då känner man sig ganska hjälplös! 
 
Människorna i detta landet skall dock ha all eloge, de är underbara med lilleman och han fullkomligt älskar all uppmärksamhet de bjuder på. :) 

21 februari

Mammas födelsedag firas med glädje här nere med värme och sol.
Igår tog vi oss också in till patong för middag och shopping :)
mamma gjorde en tattoo med våra namn på. :)
 

20 februari

Lilleman har redan passerat 7 månaders gränsen och hej vad det händer saker. 
Golven och han är dock för klibbiga och det resulterar i att krypningen ligger i lä. Dock tar han sig fram på alla möjliga konstiga sätt, hihih :) 
 
Just nu har han dragit på sig samma förkylning som jag haft och ligger däckad i rummet med feber. 

En vecka i Phuket

En vecka har gått och oj vad fort det går!
 
dagarna består av sol, bad och massor av kärlek :)
idag fick vi även en stund för oss själva och passade på att dyka ner i havets djup, underbar känsla!
 
blir inte mycket till inlägg då jag ogillar paddan... Får försöka återkomma hemma :)

Slut

Med risk för att detta inlägg blir grinigt, irriterat och provocerande så skriver jag det i min blogg! 
 
Jag är så trött på att höra om att mammorna ska ta hand om barnen i början, att barnen inte klarar sig utan mamma, bla bla bla. finns det en pappa med i bilden ska han ta minst lika mycket tid om inte mer då de inte hunnit knyta samma band som mamma och barn i magen. 
Att det sen är synd om pappan när det blir dåligt med sömn om nätterna är också fel. Bara för att han ska upp och jobba ger det ingen rättighet (självklarhet eller skyldighet från mamman) att hon ska gå upp varje natt, att ta hand om ett spädbarn är ett heltidsjobb dygnet runt. 
Sebastian är helt klart utan tvekan det bästa som hänt mig, men samtidigt känns allt så fel, att jag under graviditeten mådde sämre än på länge och hoppet om att allt skulle klarna så fort bebis var här hade jag fått helt om bakfoten då det bara kom fram mer och mer tills allt rasade samman. 
 
Det är dags att göra något jag ville göra för längesen men inte vågat, det är dags att konfrontera och ställa ultimatum, allt för att reda ut det innan vi beger oss tre veckor till Thailand !

Helgens bravur

Helgerna har en förmåga att passera så fort att man knappt hinner blinka, och vips så är det måndag igen.
Dock är klockan 3 på natten och Sebastian ligger i sängen och sjunger fallsett, jag känner mig mer eller mindre död och hoppas på att snart få krypa ner i sängen och sova några timmar till.


RSS 2.0