Nu har stormen lagt sig och jag kan med gläjde ligga i sängen med bebis på bröstet och skriva ner vad som hände ;)

 

Äntligen fredag, Andreas sista jobbdag innan vi båda skulle ha en semestervecka tillsammans.

Men när jag vaknar 06.00 av känslan av att jag kissar på mig och att det fortsätter rinna vatten inser jag nog att det inte blir som vi tänkt oss. Jag blir sittandes på toan en stund innan jag snabbt kan hämta en binda, väcker Andreas för att låna telefon och ringer Danderyd, lite tveksamt om det är vattnet eller flytningar men vi är välkomna på undersökning. Väcker Andreas som efter ett tag inser att han kanske slipper jobba och istället ska få en bebis tar en liten lyckodans i badrummet med mig. Vi åker och är där runt 7.30. En ctg kurva visar att bebis och jag mår bra, och inga sammandragningar. Vi blir sittandes där ett tag och bestämmer att Andreas ska åka till jobbet för att prata med chefen och förklara vad som hänt. :) Jag blir hänvisad mitt rum på avdelning 12. Vid lunch är Andreas tillbaka och vi bestämmer oss för att åka hem en sväng och fixa iordning då vi knappt fått med kläder till mig. BBväskan var ju  med mamma och pappa som skulle till Göteborg... Så vi tog en tur till Stinsen och handlade lite bebiskläder, och sen hem. Tillbaka till sjukhuset och en ganska seg eftermiddag med många telefonsamtal och förklaringar till folk, lite tvtittande och massor av godisätande. Mycket humor och extremt mycket kärlek ♥

Runt 19tiden började "mensvärken" tillta och jag bad om en ny ctgkurva, sammandragningarna var starkare men fortfarande såpass oregelbundna så det var bara att vänta, jag fick två citodon och planen att ställa mig i duschen. Under tiden skulle Andreas slänga i mer pengar i parkeringsautomaten, han kommer in för att kolla till mig och nu känns värkarna en del, han går och kommer tillbaka igen, denna gång står jag på allafyra och det trycker på rejält. Ringer på barnmorskan och de hjälper mig snabbt upp i en säng för att åka ner till förlossningen, det trycker på rejält och kvinnan ber mig flämta som en hund, fortfarande en skum känsla att ligga naken med bara en filt på väg ner till förlossningen. Väl där lugnade det ner sig lite, eller snarare blev sammandragningarna regelbundna och mellan varven låg vi där och pratade, klockan var 20.10 när vi kom ner till förlossningssalen. En undersökning visar att jag är 10 cm öppen och det är dags att börja pressa bebis ner och ut. Det kom som en chock att det redan var dags men vi alla skötte oss bra! 20.35 kom krystningsvärkarna och jag måste erkänna att jag är stolt över mig själv som tog allt med sådan ro. Andreas var underbar vid  min sida och barnmorskan gav mig rejält med beröm. Jag hade hela tiden koll på klockan, vet inte varför men det kändes bra. Smärtlindring blev det ingenting av, provade lustgasen 2-3 andetag men nix. Istället tog vi i och 21.00 föddes en underbar liten pojke som skrek direkt. Jag fick upp honom på bröstet och känslan av total!

Jag varken sprack eller behövde sys och efter ca 1 timme var jag uppe och tog en dusch. Eftersom lillkillen föddes i v35+0 fick han i sig lite ersättning på en gång och sen var det väg och mätdags.

2800g och 48cm lång. Förlossningsfikat var underbart och mobilerna gick varma, många firade nog denna fredagskväll lite extra ;) Till slut fick vi komma upp på vårat rum och ta det lite lugnare, de förklarade att han måste få mat var 3 timme och att de då kommer in och hjälper oss. Jag fick lillprinsen i min säng och jag behöver väl inte säga att det var omöjligt att sova efter att ha genomgått denna förändring i livet?

 

Det var många som var uppmärksamma på att jag för några veckor sedan skrivit om en dröm jag haft, att jag just då Fredag den 20 Juli skulle föda en son, att vädret skulle vara regnigt. Vem hade kunnat tro att jag hade så rätt ?

 

Idag är han redan en vecka och jag stornjuter av tiden med bebis!  ♥