Mycket har hänt men det största är våran nya familjemedlem, Sebastians lillasyster.

 

Hela graviditeten var annorlunda, här fanns allt från illamående, foglossning, järnbrist och allmänt jobbigt.
Svårt att säga om det berodde på att man redan innan med en tvååring fick för lite sömn eller om kroppen bara var tröttare denna gång.

 

Förlossningen var dock som en dröm (om man nu kan säga så...)
Jag längtade så efter att det skulle dra igång, men såg framför mig hur jag denna gång skulle få gå över tiden och vänta in i det sista.
Dock fick jag en känsla av att bebis skulle födas den 17 augusti, dagen kom men ingen bebis.
Så när jag vaknade måndag den 18 augusti superförkyld kände jag inga som helst sug efter att föda barn. Den dagen skulle jag bara ligga i soffan och tycka synd om mig själv. Mormor och morfar var här och byggde på friggeboden. Jag hjälpte pappa lite smått innan mamma kom, sen prata jag lite med henne. Fick springa på toa för att byta binda då jag trodde jag hade rejält vattniga flytningar, men när jag sen 2 minuter senare kände hur det rann längs med benet insåg även jag att det var vattnet som gick...

Mamma fick lite småpanik medans jag kände mig kolugn, ringde Andreas som nog blev lite nervös.

Tog en dusch, packade ihop alla saker och mamma skjutsade in mig till Danderyd där Andreas mötte upp mig. Inga känningar bara vatten som rann.

Väl inne fick vi ett rum för att ta ctg kurva och så, den visade inga sammandragningar och det kände jag inte heller så sköterskan sa åt oss att vi fick åka hem och komma tillbaka om något förändrades. Tji tänkte vi som visste hur fort det gick med Sebastian. Så vi kom överens om att vi skulle åka till Andreas jobb då vi var närmare.
Vi var där och gick runt, Andreas jobbade och jag vandrade mest runt.
Vid 14.00 började jag känna lite mensvärk som var riktigt envis men inget regelbundet eller som jag tyckte var något speciellt, tog två alvedon och tänkte att det lägger sig.
14.47 kände jag att det nog var dags att åka in till Danderyd igen för kontroll då det nu gick att klocka värkar och det ökade ganska fort.
Vi var inne runt 15.05 igen och fick då vänta i korridoren innan vi fick ett rum där det togs ny ctg kurva och barnmorskan berättade att de skulle komma tillbaka om en 20-30 minuter. Vi blev lämnade själv med larmbrickan. Efter bara några minuter så kände jag att det började göra mer och mer ont, Andreas frågade om han skulle larma men jag kände att jag kunde ta någon värk till. 15.35 fick jag nog och vi ringde på klockan, kändes som en evighet innan de kom. Jag la mig på sidan och hon undersökte mig, 9cm öppen, fick lustgas och hjälp att andas igenom allt. Krystande kom igång fort och huvudet var ute efter 2 krystvärkar, det stannade av lite men sen var hon ute. 15.57 föddes en tjej på 3925 gram och 52cm lång; Isabella Cecilia Ylen

 

Sjukt häftigt att kroppen klarar av sånt, trots en rejäl förkylning och ett snabbt avslut.
Knappt 3 timmar efter att vi kommit till förlossningen rullade vi ut och vidare till Bb-hotellet. :)